Tre samtalsstilar

Samtalsstilar är olika sätt att förhålla sig till den du pratar med. Inom motiverande samtal (MI) använder vi begreppet för att beskriva hur du som samtalsledare leder samtalet. Stilarna kan ses som en skala där ena änden är att styra och den andra är att följa. I mitten finns den vägledande stilen, som är kärnan i MI.

Den styrande stilen

I den styrande stilen tar du kommandot i samtalet. Du sätter agendan, bedömer vad som är problemet och ger instruktioner om vad som ska göras. Relationen kan bli ojämlik: du blir experten och den andra förväntas lyssna och följa.

Liknelse

  • Du kör bilen, och den andra sitter som passagerare och åker dit du bestämmer.

När kan den vara hjälpsam?

  • Vid akuta situationer där snabb handling behövs.
  • När personen tydligt ber om expertråd, till exempel när en läkare ordinerar medicin vid en infektion.

Vad finns det för risker?

  • Vid osäkerhet inför förändring väcks ofta rättningsreflexen, alltså impulsen att rätta, övertyga eller ”fixa”.
  • Det kan göra att personen går i försvar, säger emot eller blir passiv.

Den följande stilen

I den följande stilen lämnar du mer kontroll till den andra personen. Din uppgift är att lyssna aktivt och visa förståelse utan att värdera, ge råd eller styra mot en viss lösning.

Liknelse

  • Du sitter i baksätet och åker med dit personen själv väljer att köra. Du finns där och försöker förstå vägen.

När kan den vara hjälpsam?

  • Vid svåra besked.
  • I sorg och kris.
  • När någon främst behöver få prata av sig, utan att samtalet ska mynna ut i problemlösning.

Vad finns det för risker?

  • I förändringsarbete kan ett rent följande samtal bli pratigt.
  • Utan struktur kan samtalet ”trampa vatten” och inte leda framåt.

Den vägledande stilen (MI-stilen)

Den vägledande stilen är en balans mellan att styra och att följa. Du kombinerar gott lyssnande med tydlig struktur och ett uttalat mål för samtalet.

Liknelse

  • Du är som en professionell guide i ett främmande land. Du bestämmer inte vart turisten ska åka, men du går inte heller bara tyst bakom. Du lyssnar in vad turisten vill uppleva och använder sedan din kunskap för att föreslå bra vägar dit.

Kännetecken

  • Du styr processen och strukturen i samtalet.
  • Den andra personen äger innehållet och fattar besluten.
  • Samtalet blir ett aktivt samarbete där du hjälper personen att själv hitta nästa steg.

Flexibilitet i praktiken

Även om MI i grunden är vägledande behöver du kunna röra dig längs skalan beroende på situation.

När du lånar från den följande stilen

  • Du använder empati och aktivt lyssnande.
  • Du bygger en stabil allians och försöker förstå personens perspektiv.

När du lånar från den styrande stilen

  • Du använder din expertis för att ge information, men du gör det efter att du bett om lov.
  • Du hjälper samtalet att behålla fokus på det beteende eller mål ni arbetar med.

Målet är att du ska vara en resurs som hjälper personen att lösa sin egen ambivalens, i stället för att vara en auktoritet som talar om hur någon ska leva sitt liv.

Stödfrågor att använda

  • Var på skalan hamnar jag just nu: styr jag, följer jag eller vägleder jag?
  • Behöver personen mest bli förstådd, eller behöver vi också komma framåt?
  • Har jag börjat fastna i rättningsreflexen?
  • Har jag bett om lov innan jag informerar eller ger råd?
  • Hjälper min samtalsstil personen att fatta sina egna beslut?

Denna text är fortfarande under utveckling,
gilla om du vill att jag ska skriva mer!