Kognitiv dissonans är ett begrepp som beskriver den inre konflikt som kan uppstå när våra tankar, värderingar eller handlingar inte stämmer överens med varandra.
Det kan till exempel handla om att vi gör något som går emot det vi egentligen tycker är rätt. Då kan det kännas obekvämt. För att minska obehaget försöker vi ofta förklara, försvara eller ändra hur vi tänker kring situationen.
Begreppet kan hjälpa oss att förstå varför människor ibland försvarar beteenden som egentligen inte stämmer med deras värderingar. Det betyder inte att personen är dum eller oärlig. Ofta handlar det om att hjärnan försöker skapa sammanhang och minska obehag.
Ett exempel:
En person tycker att det är viktigt att leva hälsosamt, men fortsätter att röka. Då uppstår en konflikt mellan värderingen och beteendet. För att minska obehaget kan personen till exempel tänka: “Det är nog inte så farligt”, “Jag ska sluta senare” eller “Jag röker bara för att jag är stressad just nu.”
Kognitiv dissonans handlar alltså inte bara om att ha motstridiga tankar. Det handlar också om hur vi försöker skapa en känsla av logik och sammanhang när något inom oss inte riktigt går ihop.
Hur kan man hantera kognitiv dissonans?
När vi upplever kognitiv dissonans försöker vi ofta få situationen att kännas mer begriplig och logisk igen. Det beror på att det kan kännas obehagligt när våra tankar, värderingar och handlingar inte stämmer överens.
Om en person till exempel tycker att hälsa är viktigt, men samtidigt röker, kan det skapa en inre konflikt. För att minska obehaget kan personen börja tänka:
“Det är nog inte så farligt. Min morfar rökte hela livet och blev gammal.”
Eller:
“Jag stressar så mycket just nu, så jag behöver cigaretterna.”
På så sätt blir beteendet lättare att stå ut med, även om konflikten egentligen finns kvar. Ett annat sätt att minska dissonansen är att ändra beteendet, till exempel genom att försöka sluta röka.
Fyra vanliga sätt att minska kognitiv dissonans
Ändra beteendet
Det mest direkta sättet är att förändra sitt beteende så att det stämmer bättre med ens värderingar.
Exempel:
“Jag vill leva hälsosamt, därför försöker jag sluta röka.”
Ändra tanken
Ett annat sätt är att förändra hur man tänker om situationen. Då blir konflikten mindre tydlig.
Exempel:
“Rökning är nog inte så farligt för mig.”
Detta kan minska obehaget på kort sikt, men det innebär inte alltid att problemet blir löst.
Lägga till en förklaring
Ibland försöker vi förklara beteendet för oss själva så att det känns mer rimligt.
Exempel:
“Jag röker bara för att jag är stressad just nu.”
Förklaringen gör att beteendet känns mer begripligt, även om det fortfarande går emot personens värdering om hälsa.
Undvika information
Vi kan också minska obehaget genom att undvika information som påminner oss om konflikten.
Exempel:
En person som röker kan undvika att läsa om rökningens risker, eftersom sådan information gör konflikten tydligare.
Ett mer hjälpsamt sätt att hantera dissonans
Kognitiv dissonans behöver inte bara vara något negativt. Den kan också fungera som en signal om att något är viktigt för oss.
Ett hjälpsamt sätt att hantera dissonans är därför att stanna upp och fråga sig:
- Vad är det som inte stämmer överens här i det jag tänker och/eller gör?
- Vad är egentligen mina värderingar / vad är viktigt för mig just nu?
- Finns det något litet steg jag kan ta för att leva mer i linje med den värderingen?
På så sätt kan dissonansen bli en väg till förändring, istället för något vi bara försöker förklara bort.
Kort sammanfattning
Kognitiv dissonans är den obehagliga känsla som kan uppstå när vi tänker en sak men gör en annan. För att minska obehaget kan vi ändra beteendet, ändra hur vi tänker, hitta ursäkter eller undvika information som påminner oss om konflikten.