Hur människor försöker skydda sig

När människor upplever hot, osäkerhet eller starkt obehag försöker de nästan alltid skydda sig på olika sätt. De försöker både skydda sig mot något som upplevs hotfullt och skydda något som är viktigt för dem.

I den här artikeln tänkte jag beskriva hur de här två delarna hänger samman. Den förståelsen ger oss en viktig grund när vi möter patienter med olika former av psykisk ohälsa.

Att skydda sig är en naturlig del av att vara människa

Två frågor hjälper oss att förstå

En patient undviker motorvägar efter en trafikolycka. En annan vill alltid sitta nära utgången under möten. En tredje ligger vaken och grubblar efter att ha blivit uppsagd. En fjärde tackar nej till sociala aktiviteter eftersom risken att göra bort sig känns för stor.

Vid första anblick kan beteendena verka ha ganska lite med varandra att göra. När jag möter patienter brukar jag ändå fundera på om de har något gemensamt.

Kanske försöker patienten skydda sig.

För att förstå vad det innebär behöver vi ställa två frågor:

Vad försöker patienten skydda sig mot?

och:

Vad försöker patienten skydda?

Den första frågan riktar uppmärksamheten mot det som patienten upplever som hotfullt. Det kan vara att bli skadad, misslyckas, bli avvisad, förlora kontrollen eller behöva känna stark rädsla, sorg, skuld eller skam.

Den andra frågan riktar uppmärksamheten mot det som står på spel. Det kan vara hälsan, självkänslan, tryggheten, en viktig relation eller möjligheten att känna kontroll över sitt liv.

En patient som undviker att tala inför en grupp kanske försöker skydda sig mot kritik och skam. Samtidigt försöker patienten skydda sin självkänsla och sin tillhörighet i gruppen.

När vi undersöker båda frågorna blir patientens reaktioner ofta lättare att förstå. Det som först ser ut som ett problem kan samtidigt vara ett försök att hantera ett annat problem.

[Visuellt: Faktaruta med två frågor. Vänster sida: ”Vad försöker patienten skydda sig mot?” med exempel på upplevda hot. Höger sida: ”Vad försöker patienten skydda?” med exempel på sådant som är viktigt.]

Att skydda sig är en grundläggande förmåga

Att försöka skydda sig är inte ett tecken på psykisk ohälsa. Det är en grundläggande mänsklig förmåga.

Vi behöver kunna upptäcka hot, lära oss av svåra erfarenheter och anpassa vårt beteende. Om något har varit farligt en gång är det ofta klokt att vara mer försiktig nästa gång.

Den här förmågan märks tydligt vid fysisk fara. Vi drar undan handen från en varm spis, går försiktigare efter att ha halkat och ser oss för en extra gång efter att nästan ha blivit påkörda.

Samma princip gäller vid psykisk smärta, stark stress och osäkerhet. Vi försöker lära oss av det som har hänt och minska risken att behöva uppleva samma sak igen.

Skyddet är därför inte ett fel i systemet. Det är ett försök från kropp och hjärna att hjälpa oss.

Något viktigt upplevs som hotat → alarmsystemet reagerar → personen försöker skydda sig mot hotet → olika skyddsstrategier utvecklas.

Vad försöker människor skydda sig mot?

Människor kan försöka skydda sig mot många olika typer av hot. Hotet behöver inte innebära en konkret fysisk fara. Det kan också handla om något personen befarar ska hända eller om en inre upplevelse som känns svår att stå ut med.

Patienten kan till exempel försöka skydda sig mot:

• fysisk skada eller sjukdom
• att misslyckas eller göra fel
• kritik, avvisande eller konflikt
• att förlora kontrollen
• stark ångest eller panik
• sorg, skuld eller skam
• osäkerhet inför framtiden
• minnen av något svårt som har hänt

Det är patientens upplevelse av hotet som styr reaktionen. Två personer kan därför reagera mycket olika i samma situation.

För en person kan ett möte vara en vanlig arbetsuppgift. För en annan kan samma möte innebära en risk att bli granskad, göra bort sig och förlora andras respekt.

Vad försöker människor skydda?

Bakom försöken att skydda sig mot något finns ofta också något som personen försöker bevara.

Det kan till exempel vara:

• den egna kroppen och hälsan
• den psykiska balansen
• självkänslan
• relationer och tillhörighet
• känslan av kontroll
• tryggheten
• framtiden
• hoppet
• möjligheten att fungera i vardagen

Ju viktigare något är för oss, desto starkare kan behovet bli att skydda det när vi upplever att det är hotat.

Det här perspektivet hjälper oss att se mer än det synliga beteendet. En patient som kontrollerar kroppen kanske försöker skydda sin hälsa. En patient som alltid anpassar sig efter andra kanske försöker skydda en viktig relation. En patient som undviker krävande aktiviteter kanske försöker skydda sin ork och sin upplevelse av att fortfarande klara vardagen.

Frågan om vad patienten försöker skydda kan också hjälpa oss att förstå vad som betyder mycket för personen. Skyddsstrategier uppstår ofta i relation till sådant som patienten inte vill förlora.

Människor skyddar sig på många olika sätt

Vad är en skyddsstrategi?

Människor använder olika sätt för att minska hot, osäkerhet och obehag. Jag brukar använda ordet skyddsstrategier som ett samlingsnamn för de här försöken.

En skyddsstrategi kan vara något patienten gör, något patienten undviker eller ett sätt att hantera tankar och känslor.

Strategierna kan vara tydliga, som att lämna en situation. De kan också vara mer subtila, som att noggrant övervaka kroppens reaktioner, anpassa sig efter andra eller tänka igenom allt som skulle kunna gå fel.

Det är inte alltid patienten själv ser beteendet som ett försök att skydda sig. Patienten kanske i stället beskriver det som något som måste göras, något som sker automatiskt eller det enda sättet att klara situationen.

Vanliga typer av skyddsstrategier

[Visuellt: Faktaruta med klickbara länkar till fördjupningsartiklar.]

Typ av skyddsstrategi	Kort exempel
Undvikande	Patienten undviker människor, platser, aktiviteter, tankar eller känslor som upplevs hotfulla.
Säkerhetsbeteenden	Patienten sitter nära utgången, bär med sig något lugnande eller håller mobilen nära för säkerhets skull.
Kontrollstrategier	Patienten kontrollerar kroppen, omgivningen eller sitt eget beteende för att minska risken att något går fel.
Försäkringssökande	Patienten frågar andra om allt är okej, söker återkommande vårdbesked eller letar efter trygghet på internet.
Grubblande och ältande	Patienten tänker igenom problem eller händelser om och om igen för att förstå, förebygga eller känna sig mer förberedd.
Emotionellt undvikande	Patienten försöker stänga av känslor, distrahera sig eller hålla sig ständigt sysselsatt.
Överanpassning	Patienten anpassar sig efter andra för att skydda sig mot konflikt, kritik eller avvisande.
Tillbakadragande	Patienten minskar aktiviteter och social kontakt för att skydda sig mot krav, misslyckanden eller känslomässig smärta.

Samma strategi kan förekomma vid många olika problem. Undvikande kan till exempel finnas vid social ångest, paniksyndrom, depression, PTSD och långvarig smärta.

Det som skiljer sig åt är bland annat:

• vad patienten försöker skydda sig mot
• vad patienten försöker skydda
• hur strategin fungerar i stunden
• vilka konsekvenser strategin får över tid

Skyddsstrategier fyller en funktion

Hur hjälper strategin patienten?

När patienter söker hjälp är det lätt att rikta uppmärksamheten mot det som inte fungerar. Men skyddsstrategier uppstår inte av en slump. De finns vanligtvis kvar eftersom de på något sätt hjälper patienten.

En strategi kan minska ångesten, skapa avstånd till en svår känsla, ge en känsla av kontroll eller göra en situation mer uthärdlig.

Strategin kan också ha varit helt nödvändig i ett tidigare sammanhang. Att hålla sig undan en våldsam person är ett viktigt skydd. Att minska kraven under en period av utmattning kan skapa utrymme för återhämtning. Att söka stöd efter en förlust kan hjälpa personen att orka vidare.

När jag försöker förstå en skyddsstrategi brukar jag därför utforska tre delar:

1. Vad försöker patienten skydda sig mot?

• Vad är patienten rädd ska hända?
• Vilken upplevelse försöker patienten undvika?
• Vad skulle vara svårt att stå ut med?

2. Vad försöker patienten skydda?

• Vad står på spel för patienten?
• Vad är personen rädd att förlora?
• Vilket viktigt behov, värde eller livsområde försöker patienten bevara?

3. Hur fungerar strategin?

• Vad händer direkt när patienten använder strategin?
• Vilket obehag minskar?
• Vad blir lättare att klara?
• Vilka konsekvenser får strategin på längre sikt?

De här frågorna hjälper oss att förstå strategins funktion innan vi börjar fundera på om den behöver förändras.

[Visuellt: Modell med tre led: Skydda sig mot → Skydda något viktigt → Skyddsstrategi och dess konsekvenser.]

Samma strategi kan hjälpa eller stjälpa

En skyddsstrategi är sällan hjälpsam eller ohjälpsam i alla situationer. Det beror på sammanhanget, hur strategin används och vilka konsekvenser den får.

Att undvika en våldsam person kan vara livsviktigt. Att fortsätta undvika alla människor flera år senare kan däremot leda till ensamhet och ett mindre liv.

Att kontrollera en viktig medicin en extra gång kan vara klokt. Upprepade kontroller många gånger om dagen kan däremot börja ta över vardagen.

Det viktiga är därför inte bara vilken strategi patienten använder. Vi behöver också förstå vilket hot strategin skyddar patienten mot, vad patienten försöker bevara och hur strategin påverkar livet idag.

När börjar skyddet stå i vägen?

Skyddsstrategier förändras inte alltid i samma takt som livet omkring oss. En strategi som varit hjälpsam i ett tidigare sammanhang kan fortsätta även när situationen har förändrats.

Patienten kanske undviker allt fler situationer, behöver fler försäkringar eller lägger allt mer tid på att kontrollera sådant som tidigare kändes självklart.

Strategin skapar fortfarande en viss trygghet i stunden. Samtidigt kan den börja begränsa vardagen och göra patienten alltmer beroende av skyddet.

En patient kan till exempel undvika sociala situationer för att skydda sig mot kritik och skam. På kort sikt minskar obehaget. På längre sikt kan undvikandet leda till ensamhet och hindra patienten från att upptäcka att sociala situationer går att hantera.

Det är alltså inte viljan att skydda sig som är problemet. Frågan är om strategin fortfarande hjälper patienten att leva och återhämta sig, eller om den har börjat stå i vägen för det patienten försöker skydda.

[Visuellt: Skyddsstrategin minskar hotet i stunden men kan över tid börja begränsa just det som personen försöker skydda, exempelvis relationer, hälsa eller livskvalitet.]

Hur den här processen går till fördjupar vi i artikeln Hur skyddsstrategier påverkar återhämtningen.

Vad betyder det här i patientmötet?

När jag möter en patient försöker jag sällan börja med frågan:

Hur får vi bort det här beteendet?

Jag försöker först förstå:

Vad försöker patienten skydda sig mot?

och:

Vad försöker patienten skydda?

Sedan behöver vi utforska hur strategin hjälper patienten, i vilket sammanhang den utvecklades och vilka konsekvenser den får idag.

Först när vi har förstått det kan vi tillsammans fundera över om strategin fortfarande behövs, om den behöver användas mer flexibelt eller om patienten behöver pröva något annat.

Det här perspektivet gör inte bara beteendet mer begripligt. Det minskar också risken att vi försöker ta bort ett skydd innan vi har förstått både hotet och det som är viktigt för patienten.

Sammanfattning

Att försöka skydda sig är en naturlig del av att vara människa. Skyddsstrategier är därför inte i första hand tecken på sjukdom, utan uttryck för hur människor försöker hantera upplevda hot, osäkerhet och psykisk smärta.

För att förstå en skyddsstrategi behöver vi skilja mellan två frågor:

Vad försöker patienten skydda sig mot?

Den frågan hjälper oss att förstå det upplevda hotet.

Vad försöker patienten skydda?

Den frågan hjälper oss att förstå vad som står på spel och vad som är viktigt för patienten.

Strategierna kan se mycket olika ut, men fyller ofta en liknande funktion. De hjälper patienten att skapa trygghet, kontroll eller avstånd till något svårt. Samma strategi kan vara hjälpsam i ett sammanhang och begränsande i ett annat.

Patientens beteenden blir därför ofta lättare att förstå när vi ser dem som försök att skydda sig mot något svårt och samtidigt bevara något viktigt.

Läs vidare

• Hur skyddsstrategier påverkar återhämtningen
• Undvikande
• Säkerhetsbeteenden
• Kontrollstrategier
• Försäkringssökande
• Grubblande och ältande
• Emotionellt undvikande
• Hur livsutrymmet krymper