Att söka försäkringar

Jag möter ofta patienter som ber andra hjälpa dem avgöra om något är farligt, rätt eller normalt. Att fråga kan vara både klokt och hjälpsamt, men det kan börja begränsa när tryggheten bara varar tills nästa tvivel dyker upp.

Vad innebär det att söka försäkringar?

Att söka försäkringar innebär att patienten försöker få någon annan att bekräfta att något är säkert, rätt, normalt, tillräckligt bra eller under kontroll.

Patienten kan vända sig till en partner, familjemedlem, vän, kollega, vårdpersonal eller behandlare.

Försäkringar kan också sökas genom internet, forum, tidigare provsvar, gamla meddelanden eller egna anteckningar.

Det gemensamma är att någon eller något utanför patienten får uppgiften att avgöra om det går att känna sig trygg.

Att söka försäkringar innebär att patienten försöker få någon annan att bekräfta att något är säkert, rätt, normalt, tillräckligt bra eller under kontroll.

Att fråga är inte automatiskt ett problem

Att be om råd, information eller stöd är en normal och viktig del av livet.

En patient med ett nytt kroppsligt symtom kan behöva medicinsk vägledning.

En person som ska fatta ett viktigt beslut kan behöva råd från någon med relevant erfarenhet.

En patient kan också behöva tröst efter en svår händelse utan att försöka få full visshet.

Det som avgör är därför inte enbart att patienten frågar.

Vi behöver också undersöka om ny information har tillkommit, om mottagaren har relevant kunskap och om svaret hjälper patienten att välja nästa steg.

Information hjälper patienten att fatta ett beslut. Försäkringssökande försöker ofta göra beslutet helt säkert.

När tryggheten behöver återställas

Föreställ dig en patient som upptäcker en liten förändring på huden.

Patienten frågar sin partner:

”Ser det här farligt ut?”

Partnern svarar att det ser normalt ut.

Patienten blir lugn en stund men börjar snart tänka:

”Tänk om du inte såg ordentligt?”

Frågan kan ha varit rimlig från början. Det som blir viktigt är vad som händer efter svaret.

Vad behöver patienten få bekräftat?

Patienten kan söka försäkringar om många olika saker.

Patienten söker bekräftelse på	Exempel
Säkerhet	Att ett symtom inte är farligt eller att inget hot har missats.
Misstag och ansvar	Att inget blev fel och att ingen har tagit skada.
Beslut	Att valet är rätt och att planen är tillräcklig.
Relationer	Att den andre inte är arg och att relationen finns kvar.
Eget värde	Att patienten är omtyckt, kompetent eller tillräckligt bra.

[Visuellt: En cirkel med fem områden: säkerhet, misstag och ansvar, beslut, relationer och eget värde.]

Två patienter kan ställa samma fråga men försöka få svar på olika saker.

Frågan:

”Är allt okej?”

kan handla om fara, skuld, avvisande eller självvärde.

Den bärande frågan blir:

Vad behöver patienten få någon annan att avgöra?

När svaret bara hjälper en stund

Svaret ger lättnad

Att söka försäkringar fortsätter ofta eftersom svaret fungerar i stunden.

Partnern säger att relationen är trygg.

Läkaren säger att symtomet inte verkar farligt.

Kollegan säger att arbetet håller god kvalitet.

Patienten känner sig lugnare.

Tvivel kan snart återkomma

Efter en stund kan patienten börja tvivla igen.

Det kan låta som:

• ”Men är du helt säker?”
• ”Tänk om du missförstod mig?”
• ”Gäller det även om det känns så här?”
• ”Tänk om läkaren missade något?”
• ”Säger du bara så för att vara snäll?”
• ”Kan du fråga någon annan också?”

Svaret kan då lugna den aktuella frågan utan att patienten blir tryggare med den underliggande osäkerheten.

Svaret kan lugna frågan utan att patienten blir tryggare med osäkerheten bakom den.

[Visuellt: Cirkulär modell med stegen Osäkerhet → Fråga → Lugnande svar → Tillfällig lättnad → Nytt tvivel → Ny fråga.]

Fler personer och källor dras in

Patienten i vårt exempel fotograferar hudförändringen, söker information på internet och skickar bilden till en vän som arbetar i vården.

När även vännen säger att förändringen ser ofarlig ut kommer nästa fråga:

”Men borde jag ändå boka en läkartid för säkerhets skull?”

Frågan förändras, men patienten försöker fortfarande få bort samma osäkerhet.

Om svaren skiljer sig åt kan patienten bli mer orolig.

Om svaren är likadana kan patienten i stället börja undra om alla har förstått frågan rätt.

Det avgörande är därför inte hur övertygande svaret är.

Det avgörande är om patienten kan använda det och låta frågan vara tillräckligt besvarad.

[Visuellt: En person i mitten som söker samma besked från partner, vård, internet och vänner.]

Att söka försäkringar vid olika problemområden

Samma yttre beteende kan fylla olika funktioner beroende på vad patienten försöker få visshet om.

Problemområde	Vanliga frågor eller beteenden	Vad försöker patienten få bekräftat?
OCD	Fråga om dörren är låst, om något är förorenat, om någon har skadats eller om en tanke betyder något.	Att inget misstag har skett och att patienten inte bär ansvar för ett negativt utfall.
Hälsoångest	Fråga om symtom är farliga, söka nya vårdbedömningar och jämföra information.	Att ingen allvarlig sjukdom har missats.
Generaliserat ångestsyndrom	Fråga om beslut, risker, planer och möjliga framtida händelser.	Att valet är rätt och att inget oväntat ska inträffa.
Relationsoro	Fråga om den andre är arg, fortfarande älskar patienten eller tänker lämna relationen.	Att relationen är trygg och finns kvar.
Depression	Söka återkommande bekräftelse på att andra bryr sig, värdesätter patienten eller vill ha kontakt.	Att patienten är omtyckt, värdefull och inte övergiven.
Perfektionistiska problem	Be andra kontrollera arbete, beslut och detaljer flera gånger.	Att resultatet är tillräckligt bra och inte kan kritiseras.

Vid hälsoångest behöver ett nytt eller förändrat kroppsligt symtom bedömas på ett medicinskt rimligt sätt innan frågandet förstås som en del av ett återkommande mönster.

Diagnosen berättar inte exakt vad patienten behöver få bekräftat. Funktionen behöver förstås hos den enskilda personen.

När andra blir en del av tryggheten

Hjälpen är begriplig

Närstående svarar vanligtvis eftersom de vill minska patientens lidande och få vardagen att fungera.

De kan svara på samma fråga flera gånger, kontrollera något åt patienten, läsa meddelanden före de skickas eller hjälpa patienten att söka information.

Vårdpersonal kan på liknande sätt få återkommande frågor efter en bedömning eller önskemål om att göra ytterligare undersökningar.

Hjälpen är begriplig och välmenad.

Den kan samtidigt göra patientens trygghet mer beroende av andras besked.

När inget svar räcker

Närstående kan efter hand uppleva att inget svar är tillräckligt.

De kan känna att de måste hitta exakt rätt ord eller undvika ett tonfall som skulle kunna väcka ny oro.

Patienten kan samtidigt tolka tvekan, irritation eller trötthet som ett tecken på att något verkligen är fel.

Det kan skapa en cirkel:

Patienten känner sig osäker
↓
Patienten söker försäkran
↓
Närstående svarar
↓
Patienten lugnas tillfälligt
↓
Frågan återkommer
↓
Närstående blir tröttare eller mer försiktig
↓
Patienten tolkar reaktionen som ny osäkerhet

[Visuellt: Cirkulär modell över samspelet mellan patient och närstående.]

Det är viktigt att inte skuldbelägga någon av parterna.

Båda försöker ofta skapa trygghet och minska lidande.

Internet som ständig försäkringskälla

Internet gör det möjligt att söka nya svar nästan utan slut.

Patienten kan använda sökmotorer, medicinska webbplatser, forum, sociala medier eller symtomkontroller.

Varje ny sökning kan ge ett lugnande besked.

Den kan också skapa nya risker, undantag och frågor.

Tillgången till fler svar innebär därför inte alltid att patienten blir säkrare.

När hjälper det att fråga?

Att fråga är ofta hjälpsamt när:

• ny information har tillkommit
• mottagaren har relevant kunskap
• situationen innebär en faktisk risk
• svaret leder till ett beslut eller en handling
• patienten behöver emotionellt stöd
• frågan uttrycker ett tydligt relationsbehov
• patienten kan använda svaret
• stödet stärker patientens egen bedömning

En patient kan få ett nytt kroppsligt symtom och kontakta vården.

En person kan be en kollega kontrollera en viktig beräkning.

En partner kan säga att hen behöver tröst efter en svår dag.

En patient kan fråga hur en behandlingsuppgift ska genomföras.

Det gemensamma är att frågan ger information, stöd eller riktning som patienten kan använda.

Ett svar hjälper när det gör det möjligt att fatta ett beslut, agera eller uttrycka ett verkligt behov av stöd.

När svaret skapar behov av ett nytt svar

Försäkringssökandet kan börja begränsa när:

• samma fråga upprepas
• svaret redan är känt
• ingen ny information har tillkommit
• tryggheten varar kort
• patienten frågar flera personer
• svaren analyseras i detalj
• nya undantag läggs till
• patienten inte fattar beslut utan andras godkännande
• andra får ansvar för patientens trygghet
• relationer och vardag organiseras kring att ge besked

Patienten i vårt exempel får först sin partners bedömning, därefter en väns och sedan information från internet.

Trots flera lugnande svar är den underliggande frågan fortfarande inte löst:

”Kan jag vara helt säker på att inget farligt har missats?”

Försäkringssökandet har blivit en del av problemet när svaret inte hjälper patienten att avsluta frågan utan främst skapar behov av ett nytt svar.

Att svara är inte alltid samma sak som att hjälpa

Det kan kännas självklart att ge ett tydligt lugnande svar.

I stunden kan det vara både vänligt och hjälpsamt.

Men om patienten söker samma försäkran om och om igen kan varje nytt svar göra tryggheten mer beroende av någon annan.

Det betyder inte att behandlaren eller närstående ska bli kalla, avvisande eller vägra all information.

En mer hjälpsam riktning kan vara att:

• bekräfta att osäkerheten känns svår
• ge relevant information när den behövs
• skilja ny information från upprepad försäkran
• påminna om vad som redan har bedömts
• hjälpa patienten formulera sin egen bedömning
• stödja patienten att fatta ett beslut
• hjälpa patienten bära kvarvarande osäkerhet

Vi kan bekräfta patientens oro utan att försöka göra all osäkerhet omöjlig.

Vad betyder det här i patientmötet?

Kartlägg sex delar

En enkel struktur är att undersöka sex frågor.

1. Vad behöver patienten få bekräftat?

Det kan handla om fara, hälsa, ansvar, beslut, relationer, prestation eller eget värde.

2. Vem eller vad frågar patienten?

Det kan vara närstående, vårdpersonal, behandlaren, kollegor, internet eller tidigare besked.

3. Vad händer direkt efter svaret?

Minskar oron, känner patienten lättnad eller blir det möjligt att fatta ett beslut?

4. Hur länge varar tryggheten?

Kan patienten avsluta frågan eller återkommer den i en ny form?

5. Vad leder beteendet till över tid?

Hur påverkas patientens egen tillit, självständighet och relationer?

6. Finns det ny information eller ett konkret behov?

Har situationen förändrats, finns en faktisk risk eller behöver patienten relevant kunskap eller emotionellt stöd?

[Visuellt: Sexfältare med rubrikerna Bekräftelse, Källa, Effekt, Varaktighet, Konsekvenser och Ny information.]

Frågor som kan hjälpa i samtalet

• Vad behöver du få bekräftat?
• Vem brukar du fråga?
• Hur känns det direkt efter svaret?
• Hur länge varar tryggheten?
• Vad får dig att fråga igen?
• Har något nytt hänt sedan du fick det förra svaret?

Från försäkringar till större tillit

Bekräfta behovet

Behandlaren kan börja med att bekräfta att osäkerheten, rädslan eller tvivlet är svårt.

Det kan låta som:

”Jag hör att det här känns väldigt osäkert och att du gärna skulle vilja få ett definitivt svar.”

Valideringen riktas mot patientens upplevelse.

Den innebär inte att behandlaren bekräftar att hotet är verkligt.

Klargör vad patienten behöver

Patienten kan behöva lära sig skilja mellan:

• ny information
• emotionellt stöd
• ett nytt försök att få bort samma osäkerhet

En användbar fråga kan vara:

”Söker du ny information, tröst eller full visshet just nu?”

Det gör det lättare att välja en strategi som svarar mot patientens faktiska behov.

Återvänd till det som redan är bedömt

Om frågan redan har besvarats kan behandlaren hjälpa patienten att använda den tidigare bedömningen.

Det kan låta som:

”Vi har redan gått igenom vad som talar för och emot att det här är farligt. Vad kom vi fram till då?”

Behandlaren kan också fråga:

• Vad tror du själv?
• Vad talar fakta för?
• Vad skulle du säga till någon annan?
• Vilket beslut har du redan fattat?
• Vad återstår att leva med?

Det handlar inte om att lämna patienten ensam.

Det handlar om att stärka patientens förmåga att använda sin egen bedömning.

Minska upprepningen stegvis

Förändringen kan innebära att:

• ställa frågan en gång
• vänta innan frågan upprepas
• inte fråga flera personer
• avstå från en extra internetsökning
• använda en tidigare gemensam bedömning
• skriva ned beslutet och hålla fast vid det
• formulera sitt eget svar innan någon annan tillfrågas

Patienten i vårt exempel kan få en tydlig plan för när hudförändringen behöver bedömas medicinskt.

Så länge inget förändras kan patienten sedan öva på att följa planen utan att fråga fler personer.

Tröst utan ett nytt säkert svar

Patienten kan ibland behöva närhet snarare än ett nytt sakbesked.

En partner kan då säga:

”Jag hör att du är rädd. Jag kan vara här med dig, men jag kan inte ge ett nytt säkert svar på samma fråga.”

Det bevarar relationens värme utan att göra partnern ansvarig för att all osäkerhet försvinner.

[Visuellt: Exempel på hur en närstående kan erbjuda stöd utan att ge ett nytt svar.]

Patienten behöver inte känna sig helt säker innan nästa steg tas.

Tillit kan byggas genom att patienten använder tillgänglig information, fattar ett beslut och upptäcker att osäkerheten går att bära.

Målet är inte att patienten aldrig ska fråga. Målet är att patienten ska kunna använda svaret och låta det vara tillräckligt.

Sammanfattning

Att söka försäkringar är ett begripligt sätt att försöka skapa trygghet genom andras besked.

Frågor om information, stöd och tröst är ofta hjälpsamma.

Mönstret börjar begränsa när samma trygghet behöver återställas om och om igen utan att något nytt har hänt.

Målet är därför inte att patienten ska sluta fråga, utan att svaret ska kunna användas och få vara tillräckligt.

Ett svar hjälper när det leder patienten vidare. Det börjar vidmakthålla problemet när varje svar skapar behov av ännu ett svar.

Läs vidare

• Hur människor försöker skydda sig
• Hur skyddsstrategier påverkar människors återhämtning
• Hur skyddsstrategier kan begränsa livet
• Undvikande
• Säkerhetsbeteenden
• Kontrollstrategier
• Oro
• Grubblande och ältande
• Hälsoångest
• OCD
• Relationsoro
• Depression
• Att hantera osäkerhet
• Problemlösning