Här är en lista på vanligt förekommande beteenden hos patienter med hälsoångest som kan vidmakthålla ångesten.
Beteendena är uppdelade i kategorierna ”kontrollbeteenden”, ”försäkrande beteenden”, ”förebyggande beteenden” samt ”undvikanden”.
Kontrollbeteenden med fokus på kroppen
Hud och yttre tecken
Man letar efter synliga tecken på sjukdom för att bli säker, men det kan göra att blicken fastnar på små förändringar.
- Att kontrollera födelsemärken eller andra märken på huden
- Att undersöka hud, ögon eller andra kroppsdelar i spegeln
Puls, blodtryck och blodsocker
Man mäter eller kontrollerar för att få lugn, men värden varierar naturligt och kan i stället trigga nya kontroller.
- Att kontrollera pulsen, t.ex. genom att trycka fingret mot halsen eller handleden
- Att ta blodtrycket eller blodsockret
Vikt, mått och jämförelser
Man försöker tolka förändringar som tecken på sjukdom, vilket ofta leder till mer granskning och osäkerhet.
- Att övervaka vikten som tecken på sjukdom
- Att jämföra kroppens sidor, t.ex. armarna
Känna efter och testa kroppen
Man söker efter knölar, ömhet eller “avvikelser” för att avgöra risk, men själva kontrollerandet kan öka oro och kroppsfokus.
- Att klämma eller känna efter knölar eller förhårdnader, t.ex. vid hals, bröst eller mage
- Att vrida eller knåda kroppsdelar, t.ex. vänster arm, för att utvärdera risken för sjukdom
Kontroll genom aktivitet och styrka
Man använder prestation eller kroppslig funktion som bevis på hälsa, men det kan göra att man börjar “testa” kroppen om och om igen.
- Att använda fysisk träning för att utvärdera kroppens funktion
- Att utvärdera handstyrka, t.ex. genom lyft
Syn, tanke och “neurologiska” egenprov
Man kontrollerar sinnen och tankeförmåga för att försäkra sig om att inget är fel, men oro och stress kan i sig påverka upplevelsen.
- Att undersöka synen, t.ex. genom att granska prickar i synfältet
- Att undersöka tankeförmågan, t.ex. genom att rabbla siffror eller lösa korsord på tid
- Att göra egna neurologiska tester
Kontroll av kroppens “output”
Man granskar det kroppen producerar för att upptäcka tecken på sjukdom, vilket lätt blir en återkommande rutin.
- Att undersöka innehållet i toaletten
Försäkrande beteenden
Fråga andra för att bli lugn
Man vill att någon annan ska säga att det är normalt, men lugnet blir ofta kort och man behöver fråga igen.
- Att fråga anhörig om symptom/sjukdom
- Att övervaka anhörigas, t.ex. barns, symtom
Söka svar i information
Man letar efter tydlighet och trygghet, men man hittar ofta sådant som ökar osäkerhet och oro.
- Att söka information på internet om hälsa, symtom eller sjukdom
- Att granska dödsorsak/ålder i dödsannonser
Kontakta vård för att utesluta det värsta
Man söker undersökningar eller råd för att få en garanti, men behovet av säkerhet kan göra att man återkommer ofta.
- Att besöka läkare eller annan vård för att utreda symptom eller för att utesluta en allvarlig sjukdom
- Att ringa sjukvårdsupplysningen
Förebyggande beteenden
Kost, tillskott och alternativa medel
Man försöker minska risk eller testa symtom genom regler och förändringar, vilket kan skapa mer fokus på kroppen.
- Att ta kosttillskott eller alternativa mediciner för att minska risken för allvarlig sjukdom
- Att lägga om kosten för att utvärdera symtom eller minska risken för sjukdom
Läsa och kontrollera risker
Man försöker undvika skada genom att kontrollera detaljer, men det kan leda till mer tvekan och rädsla.
- Att läsa bipacksedlar extra noga för att inte råka ut för biverkningar eller skada kroppen
- Att läsa innehållsförteckningar extra noga för att inte skada kroppen eller bli sjuk
Ha läkemedel, utrustning och “backup” nära
Man vill vara beredd om något händer, vilket kan göra att man aldrig släpper vaksamheten.
- Att ta eller ha med ångestdämpande läkemedel avsett att tas vid behov
- Att ha med mediciner eller medicinsk utrustning
Planering och trygghetsstrategier i vardag och resor
Man bygger in säkerhet för att minska oro, men strategierna kan göra att världen känns farligare utan dem.
- Att tänka igenom var sjukvård finns tillgänglig i samband med resor
- Att ha sällskap, utifall att man blir sjuk
- Att ha med mobiltelefon för att kunna få vård
- Att planera dagarna för att hantera symptom eller minska risken för allvarlig sjukdom eller död
Motion och livräddningsfokus
Man försöker förebygga eller känna kontroll genom träning, men det kan också bli ett sätt att hantera rädsla snarare än hälsa.
- Att motionera för att motverka sjukdom
- Att ofta träna på livsuppehållande strategier, som t.ex. hjärt- och lungräddning
Undvikanden
Undvika vård och medicinska sammanhang
Man undviker för att slippa oro, besked eller påminnelser, men undvikandet kan göra rädslan starkare över tid.
- Att inte besöka läkaren
- Att inte genomgå medicinska behandlingar
- Att inte vistas i sjukhuslokaler
Undvika information och medier
Man skyddar sig från obehag genom att stänga ute sådant som handlar om sjukdom, men ämnet kan bli mer laddat.
- Att inte läsa skrämmande texter om sjukdom eller hälsa
- Att inte titta på videoklipp som berör sjukdom
- Att inte läsa dödsannonser
Undvika samtal och tankar
Man försöker hålla ämnet borta för att inte trigga oro, men det kan göra att tankarna kommer tillbaka starkare.
- Att inte tala om personer som blev sjuka eller som gick bort
- Att inte tänka på sjukdomar eller hälsan
- Att inte tala om skrämmande symtom eller skrämmande sjukdomar
Undvika platser och påminnelser om död och sjukdom
Man undviker miljöer som väcker obehag, vilket kan begränsa livet och förstärka kopplingen mellan plats och rädsla.
- Att inte besöka kyrkogårdar
Undvika framtid, aktivitet och kroppsliga triggers
Man minskar exponering för sådant som kan kännas riskfyllt eller som ökar kroppskänningar, men då blir det svårare att återgå till ett normalt liv.
- Att inte planera långt in i framtiden
- Att avstå från fysisk träning eller rörelse
- Att avstå från viss klädsel, t.ex. kläder som sitter tätt på kroppen eller är varma
Undvika läkemedel
Man undviker mediciner av rädsla för biverkningar eller skada, vilket kan göra att man står ut med mer besvär och oro.
- Att inte ta läkemedel, t.ex. vanlig smärtlindring