Gå från att framkalla till att planera i MI
Att gå från att framkalla till att planera är ett viktigt skifte i Motiverande samtal (MI). I framkallningsfasen pratar vi mest om varför en förändring är viktig. I planeringsfasen flyttar vi fokus till hur och när förändringen ska bli av. Skiftet passar när klienten verkar redo att ta steg mot handling, och när ambivalensen har minskat.
När det är dags att börja planera
Innan vi går in i planering behöver vi höra att motivationen bär. Om vi börjar planera för tidigt kan klienten känna sig pressad, och då kan motståndet öka.
Ett tydligt tecken är att klienten börjar uttrycka mobiliserande förändringsprat. Det betyder att klienten pratar mer om beslut och handling, inte bara om önskan eller behov.
Signaler på mobiliserande förändringsprat (CAT)
- C – Commitment (åtagande):
”Jag ska göra det.” ”Jag lovar.” - A – Activation (aktivering):
”Jag är redo att börja.” ”Jag är beredd att försöka.” - T – Taking steps (ta steg):
”Jag köpte gymkort igår.” ”Jag lät bli vinet i helgen.”
Andra tecken på beredskap
- Klienten börjar fråga spontant om hur man gör:
”Vad ska jag göra nu då?” ”Hur går jag vidare?” - Motståndet (”status quo-prat”, alltså prat som talar för att inget ska ändras) tar mindre plats.
- Samtalet känns mer framåtriktat och lättare, som att ni är nära ett beslut.
Hur du gör övergången till planering
När du hör beredskap kan du göra en tydlig men mjuk övergång. Ett sätt är att först samla ihop det klienten sagt som talar för förändring, och sedan ställa en öppen fråga som bjuder in till nästa steg.
Steg 1: Sammanfatta det som talar för förändring
Samla klientens egna argument i en kort sammanfattning. Målet är att klienten ska höra sin egen motivation ”i ett paket”.
Exempel:
- ”Du märker att det här har blivit ett större problem. Det kostar pengar, du oroar dig för relationen och du är trött på att ha det så här. Du vill hitta en väg ut.”
- ”Du vill må bättre, du har klarat förändring förr och du känner att tiden börjar vara inne nu.”
Steg 2: Ställ en nyckelfråga som testar beredskap
Efter sammanfattningen ställer du en öppen fråga som lämnar ägarskapet hos klienten:
- ”Vad vill du göra i det här läget?”
- ”Vad blir ditt nästa steg?”
- ”Hur ser du på vägen framåt härifrån?”
- ”Vad kommer du att göra?”
Om klienten svarar med ett förslag, även ett litet, kan ni börja bygga en plan.
Hur ni gör planen konkret
I MI gör vi ofta en förändringsplan tillsammans. Poängen är att planen blir tydlig nog för att kunna genomföras i vardagen. En vag plan blir lätt en god intention som inte blir av.
Här är en enkel struktur som brukar fungera.
1. Formulera ett specifikt mål (vad)
Fråga:
- ”Vad exakt är det du vill göra?”
Exempel:
- Vagt: ”Jag vill börja promenera.”
- Konkret: ”Jag ska promenera 20 minuter på tisdagar och torsdagar.”
2. Bestäm en startpunkt och tidsplan (när)
Fråga:
- ”När tänker du börja?”
- ”När ska du ta det första steget?”
Syftet är att flytta planen från ”någon gång” till något som går att lägga in i kalendern.
3. Prata om hinder och gör en reservplan
Fråga:
- ”Vilka situationer eller personer kan bli ett hinder för din plan?”
Följdfråga:
- ”Om det händer, hur ska du hantera det?”
Vardagsexempel:
- Om planen är att jogga och det regnar, vad är alternativet?
”Då gör jag ett pass hemma” eller ”då går jag en rask promenad istället”.
4. Ta in socialt stöd (vem)
Fråga:
- ”Vem kan stötta dig i det här?”
- ”Vem kan vara din ‘coach’ i förändringsarbetet?”
Följdfråga:
- ”Hur vill du be dem om hjälp?”
Här kan ni bli konkreta: ett sms, ett telefonsamtal, en promenad ihop, eller någon som frågar hur det går.
5. Stärk tilltron med en skala (kan jag)
Använd en 0–10-skala för tilltro, alltså hur säker klienten känner sig på att planen blir av.
Fråga:
- ”På en skala 0–10, hur säker är du på att du kommer genomföra den här planen?”
Tolkning:
- Om siffran är låg, till exempel under 7, kan planen vara för stor eller för svår i nuläget.
Följdfråga:
- ”Vad skulle behövas för att du skulle känna dig ännu säkrare, och komma upp ett steg eller två?”
Det kan leda till att ni:
- sänker målet,
- gör första steget mindre,
- lägger till stöd,
- eller gör en tydligare reservplan.
Hur du befäster åtagandet i slutet
När planen är tydlig är det hjälpsamt att låta klienten säga den högt. Det gör åtagandet mer ”på riktigt”.
Du kan göra det genom att sammanfatta och be om bekräftelse:
- ”Om vi sammanfattar: Du börjar på måndag, du går till simhallen efter jobbet och du packar väskan kvällen innan. Stämmer det?”
Lyssna efter att klienten själv säger något i stil med:
- ”Ja, det ska jag.”
Det är ett starkt tecken på mobiliserande förändringsprat.
Praktiska dialogexempel i planeringsfasen
Exempel 1: Från tanke till första steg (kost)
- Samtalsledare: ”Du ser vinster med att äta mer frukt och grönt och du känner att det är dags nu. Vad skulle vara ett bra första steg?”
- Klient: ”Jag kan börja ta med en frukt till jobbet.”
- Samtalsledare: ”Det låter som en tydlig start. När tänker du börja?”
- Klient: ”Imorgon.”
- Samtalsledare: ”Vad behöver du göra ikväll för att det ska bli av imorgon?”
Exempel 2: Hinder och hantering (droger)
- Klient: ”Jag vill sluta ta tabletter. Men det är inte så lätt.”
- Samtalsledare: ”Du vill göra förändringen och du ser hinder. Vad tror du blir svårast framöver?”
- Klient: ”När jag träffar mina gamla kompisar.”
- Samtalsledare: ”Om den situationen uppstår, hur skulle du vilja hantera den?”
Exempel 3: När klienten är redo men saknar kunskap (informera i dialog)
Ibland vill klienten förändra, men saknar verktyg. Då kan du ge information, men på ett sätt som behåller samarbetet. En vanlig modell är U–T–U (Utforska–Tillför–Utforska):
- Utforska: ”Vad har du redan testat?”
- Tillför: ”Är det okej om jag berättar vad som brukar hjälpa andra?”
- Utforska igen: ”Vad av det här skulle kunna passa dig?”
Exempel:
- Klient: ”Jag vill sluta röka, men jag vet inte hur jag ska klara abstinensen.”
- Samtalsledare: ”Du är väldigt motiverad, men saknar verktyg för suget. Är det okej om jag berättar om några sätt andra har gjort och vilka hjälpmedel som finns?”
- Samtalsledare: (ger kort information)
- Samtalsledare: ”Vad av det här tror du skulle fungera för dig?”
Sammanfattning och stödfrågor
I planeringsfasen handlar det inte om att vi ger en ordination. Vi hjälper klienten att skapa sin egen genomförbara plan.
Stödfrågor att använda:
- Vilka tecken hör jag på att klienten är redo för handling?
- Vilket förändringsprat vill jag sammanfatta innan jag går vidare?
- Vad är min nyckelfråga som bjuder in till nästa steg?
- Är planen tillräckligt konkret (vad, när, hinder, stöd)?
- Hur hög är tilltron på 0–10, och vad kan höja den?