6 min läsning

Rulla med motstånd

Rulla med motstånd är en av de fyra grundprinciperna i motiverande samtal (MI). Den handlar om att undvika argument och konfrontation när någon tvekar eller inte vill förändra sig. I stället för att “ta fajten” följer vi personens resonemang och använder samtalets energi för att komma vidare.

Vad betyder “rulla med motstånd”?

När någon säger emot, tvekar eller blir passiv är det lätt att börja övertyga, förklara eller rätta. I MI gör vi tvärtom. Vi möter motstånd med nyfikenhet, reflektioner och respekt för personens självbestämmande.

En bild kan hjälpa:

Brottningsmatch: du går emot, argumenterar och trycker på. Den andra försvarar sig mer.
Dans eller judo: du följer rörelsen, bekräftar och hjälper samtalet framåt utan kamp.

Vad är motstånd i MI?

I MI ses motstånd inte som att personen är “besvärlig”. Det ses som en signal i samspelet mellan er. Motstånd uppstår ofta när:

Du går för fort fram. Personen hinner inte med i förändringsprocessen.
Din rättningsreflex tar över. Rättningsreflex betyder impulsen att korrigera, ge lösningar eller “rädda” någon.
Personens autonomi känns hotad. Autonomi betyder självbestämmande, att det är personen som äger sina val.

Motstånd kan märkas på två vanliga sätt:

Status quo-prat: argument för att inte ändra sig (”det är ingen idé”, ”det funkar inte”, ”jag vill inte”).
Dissonans: skav i relationen, till exempel irritation, tystnad, korta svar eller att personen blir defensiv.

Hur rullar vi med motstånd?

Det mest effektiva är att möta motstånd med reflektioner snarare än argument. En reflektion är att du speglar det personen säger, så att hen känner sig hörd. När någon känner sig förstådd minskar ofta behovet att försvara sig.

Nedan kommer samma typer av tekniker som i din text, men med nya exempel som handlar om andra saker.

Enkla reflektioner

Du speglar tillbaka det personen säger, utan tolkning eller “extra budskap”. Det visar att du lyssnar och accepterar perspektivet.

Exempel (sömnvanor)
Person: ”Det är ingen idé att lägga mig tidigare. Jag somnar ändå inte, jag bara ligger vaken.”
Du: ”Du upplever att det inte hjälper att lägga dig tidigare eftersom du ändå inte somnar.”

Exempel (tandtråd)
Person: ”Tandtråd är så krångligt. Det tar tid och jag får bara ont i tandköttet.”
Du: ”Det känns krångligt och obehagligt, och du vill inte göra något som gör ont.”

Exempel (vaccination)
Person: ”Jag fattar inte varför alla tjatar om vaccin. Jag kom hit för min hosta.”
Du: ”Du vill att vi fokuserar på hostan.”

Förstärkta reflektioner

Du speglar motståndet med lite högre intensitet, så att det låter mer absolut. Tanken är att personen ofta själv vill nyansera och då uttrycker egna skäl till förändring.

Exempel (skärmtid på kvällen)
Person: ”Jag vet inte om jag borde dra ner på mobilen på kvällen. Det är ju mitt enda sätt att koppla av.”
Du: ”Det finns egentligen inga nackdelar alls med att ha mobilen sent på kvällen.”

(Trolig reaktion: ”Jo, jag blir ju tröttare…”)

Exempel (energidryck)
Person: ”Alla överdriver. Jag dricker inte så mycket energidryck. Jag behöver det bara för att orka.”
Du: ”Det påverkar dig inte på något sätt, det är bara positivt.”

Dubbelsidiga reflektioner

Det här passar när personen är ambivalent, alltså har blandade känslor och ser både för- och nackdelar. Du speglar både status quo-pratet och skälen för förändring som personen har nämnt.

Två viktiga detaljer:

Använd ”och” i stället för ”men”.
Avsluta gärna med det som lutar mot förändring, så att det får sista ordet.

Exempel (socker)
Du: ”Godis hjälper dig att varva ner efter en lång dag, och du har samtidigt märkt att du får mer energidippar och att det stör dig.”

Exempel (promenader)
Du: ”Du har ont och blir trött lätt, och du vill ändå hitta ett sätt att röra dig lite mer för att må bättre.”

Exempel (stress och pauser)
Du: ”Det känns svårt att ta pauser eftersom det alltid finns mer att göra, och du har också lagt märke till att du blir mer irriterad och får svårare att sova när du inte pausar.”

Betona autonomi

Om motståndet handlar om att personen känner sig pressad kan det hjälpa att tydligt markera självbestämmandet. Då släpper dragkampen.

Exempel (rökning)
Person: ”Jaha, så du tycker att jag bara ska sluta direkt eller?”
Du: ”Det är du som bestämmer. Min roll är att hjälpa dig att fundera, inte att bestämma åt dig.”

Exempel (kostförändring)
Person: ”Jag tänker inte ändra hur jag äter bara för att någon säger det.”
Du: ”Det är ditt val. Ingen annan kan fatta det beslutet åt dig.”

Be om ursäkt vid dissonans

Ibland visar motstånd att du har trampat fel, varit otydlig eller gått för snabbt. Se det som ett brandlarm i samarbetet. Då kan det mest hjälpsamma vara att backa och be om ursäkt, så att relationen hamnar rätt igen.

Exempel (missförstånd om planering)
Person: ”Varför säger du det här nu? Det låter som att du redan har bestämt hur jag ska göra.”
Du: ”Förlåt, det var inte min mening. Jag vill förstå hur du ser på det och ta det i din takt.”

Exempel (tonen blev fel)
Person: ”Du lyssnar inte, du bara kör på.”
Du: ”Jag hör att det landade fel. Jag ber om ursäkt. Kan du säga vad du skulle behöva av mig just nu?”

Sammanfattning

Att rulla med motstånd innebär att vi inte argumenterar emot. När vi försöker övertala någon som tvekar ökar ofta försvaret av nuläget. När vi i stället speglar, bekräftar och markerar självbestämmande minskar friktionen, och det blir lättare för personen att utforska sin egen inställning.

Stödfrågor att ha med sig

Vad i mitt sätt att prata kan ha triggat motstånd här?
Går jag för fort fram i förändringen?
Har jag hamnat i rättningsreflexen?
Behöver jag reflektera mer och argumentera mindre?
Behöver jag tydligare markera att valet är personens?