Att uttrycka empati handlar att lyssna och visa att vi förstår vad någon annan säger så att samtalet blir tryggt och utvecklande.

Empati är en av de fyra grundprinciperna i MI och är också en viktig del av det förhållningssätt som ofta kallas MI-andan. I praktiken h

Vad innebär empati?

Empati bör inte förväxlas med att tycka synd om någon (sympati). Det betyder inte heller att hålla med om allt patienten säger. Empati handlar istället en aktiv vilja att förstå patientens perspektiv, tankar och känslor utan att döma. När vi uttrycker empati försöker vi se världen genom patientens ögon och visa att vi har uppfattat deras upplevelse.

Empati kan ofta leda till att patienter vågar prata mer öppet och utforska sin situation, i stället för att försvara sig.

Hur gör vi i praktiken?

Det viktigaste verktyget för att uttrycka empati är genom reflektivt lyssnande, ofta kallat speglingar. Det motsvarar “R:et” i BÖRS-modellen: Bekräfta, Öppna frågor, Reflektera, Sammanfatta.

En spegling är ett påstående där du sätter ord på vad du tror att klienten menar eller känner. Du frågar alltså inte, och du ger inte råd. Syftet är att klienten ska få höra sina egna tankar och kunna:

• bekräfta: “Ja, exakt”
• korrigera: “Nej, inte riktigt så”

Praktiska steg

1. Lyssna aktivt
   Var helt närvarande. Lyssna både på orden och på det som kan ligga “mellan raderna”.
2. Formulera ett påstående
   Sammanfatta din tolkning som ett konstaterande, inte som en fråga.
3. Välj djup i speglingen
   • Enkla reflektioner: Du upprepar eller omformulerar det som sagts för att visa att du hänger med.
   • Komplexa reflektioner: Du fångar den underliggande meningen eller känslan. Det här är ofta kärnan i empatiskt lyssnande i MI, eftersom det hjälper klienten att komma djupare i sina egna tankar.

Öva på empatiska reflektioner

Varför empati är viktig i MI

Forskning visar att graden av empati hos samtalsledaren är starkt kopplad till behandlingsresultat. När vi visar äkta empati, som hör ihop med MI-andans acceptans, skapar vi trygghet. Då blir klienten oftare mer villig att utforska sina egna skäl till förändring, i stället för att gå i försvar. Det gör också att klienten brukar bli mer mottaglig för information och mer öppen för att se sina egna svårigheter.

Stödfrågor att använda i samtalet

• Vilken känsla hör jag bakom orden just nu?
• Vad är det klienten försöker skydda eller hålla fast vid?
• Vilken ambivalens finns här, alltså “både och”?
• Speglar jag mest innehåll, eller hjälper jag klienten att hitta känslan och meningen?
• Hur kan jag formulera detta som ett påstående som känns respektfullt och icke-dömande?