Reflektioner

Reflektioner (speglingar) handlar om aktivt lyssnande där du, som behandlare, formulerar ett påstående som speglar tillbaka vad patienten har sagt, menar eller känner. På så sätt hjälper du samtalet framåt utan att ta över det.

En reflektion skiljer sig från en fråga. En fråga går ofta upp i tonläge på slutet och kräver ett svar. En reflektion är ett påstående som brukar gå ner i tonläge. Syftet är att visa att du lyssnar, att kontrollera att du förstått rätt, och att hjälpa personen att höra sina egna tankar en gång till.

Reflektioner är bokstaven R i MI-akronymen BÖRS.

Vad en reflektion gör i samtalet

Reflektioner kan hjälpa dig att:

  • visa närvaro och intresse
  • minska försvar och motstånd
  • få fram mer detaljer utan att pressa
  • hjälpa personen att sortera sina tankar
  • lyfta fram förändringsprat på ett naturligt sätt

Du behöver inte vara “säker”. Du gör en kvalificerad gissning. Om du gissar fel kan personen rätta dig, och det blir också värdefull information.

Olika typer av reflektioner

Enkla reflektioner

En enkel reflektion ligger nära det personen sa. Du upprepar eller omformulerar innehållet utan att lägga till mycket tolkning.

När passar det?
När du vill stabilisera samtalet, visa att du hänger med och skapa trygghet.

Funktion: Visar att du lyssnar och hjälper personen att känna sig förstådd.

Exempel vid ångest

  • Klient: “Jag får hjärtklappning och blir rädd utan att veta varför.”
  • Enkel reflektion: “Det kommer plötsligt och det skrämmer dig.”
  • Klient: “Jag undviker tunnelbanan nu. Jag vill inte få en attack där.”
  • Enkel reflektion: “Du försöker skydda dig genom att undvika tunnelbanan.”

Exempel vid depression/nedstämdhet

  • Klient: “Jag orkar inte göra något längre.”
  • Enkel reflektion: “Du har väldigt lite energi just nu.”
  • Klient: “Jag har slutat svara på meddelanden.”
  • Enkel reflektion: “Du har dragit dig undan från andra.”

Exempel vid stress

  • Klient: “Jag ligger vaken och går igenom allt jag måste göra.”
  • Enkel reflektion: “Tankarna fortsätter även när du vill sova.”
  • Klient: “Jag hinner aldrig ikapp på jobbet.”
  • Enkel reflektion: “Det känns som att kraven hela tiden ligger före dig.”

Komplexa reflektioner

En komplex reflektion går ett steg längre. Du speglar det som verkar finnas “mellan raderna”, som en känsla, ett behov, en oro eller en mening som personen inte sagt rakt ut. Det är en hypotes, inte en sanning.

När passar det?
När du vill fördjupa samtalet, öka insikt och hjälpa personen att utforska vad som är viktigt.

Funktion: Fördjupar samtalet och hjälper personen att sätta ord på det som är svårt.

Exempel vid ångest

  • Klient: “Jag borde klara det här, men jag blir helt låst.”
  • Komplex reflektion: “Du blir både rädd och hård mot dig själv när det händer.”
  • Klient: “Jag kollar dörren flera gånger innan jag går.”
  • Komplex reflektion: “Det är som att du inte får ro förrän du känner dig helt säker.”

Exempel vid depression/nedstämdhet

  • Klient: “Det spelar ingen roll vad jag gör, det känns ändå tomt.”
  • Komplex reflektion: “Du saknar känslan av mening, och det gör dig uppgiven.”
  • Klient: “Alla andra verkar få livet att fungera.”
  • Komplex reflektion: “Du jämför dig och känner dig sämre än andra.”

Exempel vid stress

  • Klient: “Jag är trött men kan ändå inte varva ner.”
  • Komplex reflektion: “Du är fast i ett högt tempo som kroppen inte får paus från.”
  • Klient: “Jag blir irriterad på småsaker hemma.”
  • Komplex reflektion: “Det låter som att du är på gränsen, och att det märks i vardagen.”

Dubbelsidiga reflektioner

Dubbelsidiga reflektioner används vid ambivalens, alltså när personen är kluven. Du speglar båda sidorna: dels det som talar för att fortsätta som nu (status quo), dels det som talar för förändring. Använd gärna “och” i stället för “men”, och avsluta helst med förändringspratet så att det får mest tyngd.

Funktion: Hjälper personen att höra sin ambivalens tydligt utan att du argumenterar.

Exempel vid ångest

  • “Du vill undvika situationer som triggar ångesten för att slippa må så här, och du vill också kunna leva friare och göra mer av det som är viktigt för dig.”

Exempel vid depression/nedstämdhet

  • “En del av dig vill bara vara ifred för att du är så trött, och en annan del saknar kontakt med andra och vill inte att livet ska fortsätta krympa.”

Exempel vid stress

  • “Du fortsätter pressa dig för att få saker gjorda och inte svika någon, och du märker att kroppen säger ifrån mer och mer.”

Förstärkta reflektioner

En förstärkt reflektion kan användas vid motstånd eller tydligt status quo-prat. Du speglar tillbaka det personen sa, men gör det mer absolut eller mer intensivt. Tanken är ofta att personen då själv börjar nyansera, och därmed argumenterar emot det alltför tvärsäkra påståendet.

Funktion: Kan minska “låsta” resonemang och få fram nyanser.

Exempel vid ångest

  • Klient: “Det är ingen idé att jag försöker, jag kommer få panik ändå.”
  • Förstärkt reflektion: “Så det finns inget som kan hjälpa, och det kommer alltid bli panik.”
    (Ofta svarar personen då: “Nej, inte alltid … ibland går det ju bättre …”)

Exempel vid depression/nedstämdhet

  • Klient: “Jag är bara lat. Jag borde rycka upp mig.”
  • Förstärkt reflektion: “Du borde bara skärpa dig, och då skulle allt lösa sig.”
    (Det kan öppna för: “Fast det känns inte så enkelt … jag försöker ju.”)

Exempel vid stress

  • Klient: “Det är bara att bita ihop, alla har mycket.”
  • Förstärkt reflektion: “Du ska klara hur mycket som helst utan att det får kosta något.”
    (Kan leda till: “Fast jag märker ju att det kostar …”)

Praktiska exempel från olika situationer

Ångest i sociala situationer

  • Klient: “Jag tackar nej till after work. Jag får bara katastroftankar.”
    • Enkel reflektion: “Du tackar nej för att du får starka tankar som skrämmer dig.”
    • Komplex reflektion: “Du vill egentligen vara med, men rädslan tar över och då blir det säkrast att låta bli.”

Oro och grubblande

  • Klient: “Jag analyserar allt jag sa efteråt. Jag skäms.”
    • Enkel reflektion: “Du går igenom det om och om igen.”
    • Komplex reflektion: “Du är rädd att ha gjort fel, och du dömer dig själv hårt.”

Nedstämdhet och brist på lust

  • Klient: “Jag gör det jag måste, men jag känner ingenting.”
    • Enkel reflektion: “Du tar dig igenom dagen, men utan känsla.”
    • Komplex reflektion: “Det är som att du fungerar på utsidan, men på insidan känns det tomt.”

Självkritik och hopplöshet

  • Klient: “Jag kommer aldrig bli som förr.”
    • Enkel reflektion: “Du tror inte att du kan må bättre.”
    • Komplex reflektion: “Du sörjer hur du hade det tidigare och är rädd att det här är permanent.”

Stress, återhämtning och sömn

  • Klient: “Så fort jag lägger mig börjar hjärnan jobba.”
    • Enkel reflektion: “Det drar igång när du försöker vila.”
    • Komplex reflektion: “Det är som att kroppen vill sova, men systemet är kvar i ‘på-läge’.”

Stress och gränser på jobbet

  • Klient: “Jag kan inte säga nej. Jag vill inte framstå som besvärlig.”
    • Enkel reflektion: “Du har svårt att säga nej.”
    • Komplex reflektion: “Du försöker vara omtyckt och pålitlig, och samtidigt går du över dina egna gränser.”

Utmattningsnära signaler

  • Klient: “Jag glömmer saker och tappar ord.”
    • Enkel reflektion: “Du märker att minnet och fokus sviktar.”
    • Komplex reflektion: “Du blir orolig för att stressen håller på att påverka dig på djupet.”

Så kan du träna på reflektioner

Reflektioner blir lättare med övning. En användbar träningsidé är att försöka hålla igång ett samtal i fem minuter där du bara använder reflektioner och inga frågor. Det gör att du behöver lyssna extra noga och formulera påståenden om vad den andra menar.

Kom ihåg:

  1. Det är ett påstående (punkt), inte en fråga (frågetecken).
  2. Du gör en gissning om vad personen menar. Om du gissar fel kommer personen att korrigera dig, och det ger ofta ny information.

Stödfrågor att ha med dig

  • Vad är det personen säger rakt ut, och vad antyds mellan raderna?
  • Vilken känsla verkar finnas här, även om den inte sägs tydligt?
  • Finns det ambivalens, alltså två sidor som drar åt olika håll?
  • Kan jag binda ihop två sidor med “och” i stället för “men”?
  • Hjälper min reflektion personen att höra sig själv tydligare?